söndag 25 november 2007

Bloggen goes "Packat och klart"

Jag tycker verkligen om att promenera runt i staden! Vet inte hur manga timmar jag har agnat at detta… Det finns otroligt manga mysiga fik och restauranger. Man ater middag ungefar kl. 22-23. Det jag gillar bast med staden ar nog manniskorna och att det ar liv och rorelse dygnet runt. Jag upplever inte folk som patrangande utan nastan alla jag traffat har varit valdigt trevliga. Det jag gillar minst ar trafiken. Och turisterna.

Har foljer en reseguide.

Jag gillar verkligen…

San Telmo
En mysig stadsdel med manga restauranger och butiker. Manga gallerier och antikaffarer. Stor marknad varje sondag med konstsaker och konstiga saber. Dessutom lite roligare gatumusik an det vanliga. Om man dock saknar My heart will go on i panflojtstappning, finns det pa Florida.

Palermo
Det har ar stadsdelen med flest roliga affarer, restauranger och klubbar. Manga unga argentiska designer har butiker har. Sjukt fina klader. Har finns dessutom stora, fina parker (med vanliga och ovanliga vaxter). Parker ar verkligen inte vanligt i centrum. Nastan alla jag har fragat sager att det ar i Palermo som de skulle vilja bo.

La Boca
En av de fattigaste stadsdelarna. Har finns fotbollsarenan och turistgatan med fargstarka plathus. Utanfor just den gatan finns nastan inga turister. Det ar intressant att promenera runt och fa en liten uppfattning om det argentinska livet. Dock avrader gudieboken fran att vistas har och jag skulle val kanske inte ga omkring sjalv har om kvallarna. Flickan pa bilden heter Caio, ar tio ar och bor har. Vi bestamde att hon ska lara sig engelska i framtiden och jag ska lara mig battre spanska. Trots brunt vatten ger jag La Boca tummen upp.

Jag gillar en del…
Kyrkogarden i Recoleta Har far varje grav ett litet hus. Om man fascineras av exempelvis gamla kyrkogarden i Uppsala, ska man definitivt besoka denna.
Tigre En liten stad utanfor BA vid deltat dit invanarna aker for att ta det lugnt. Ganska idylliskt men lite charterkansla. Det var valdigt mycket turister nar vi var dar. Jag var mest fascinerad av det svenskinfluerde huset tvars over vattnet. Coolt va?

Jag gillar inte sa mycket…

Microcentrat

Citykarnan ser ut som vilken europeisk storstad som helst, ganska trakigt. Har finns det mycket att inte besoka:
  • Affarskvarteren med bara banker och man i kostym. Hur manga banker behover man egentligen i en stad?!
  • Florida, BA:s motsvarighet till Drottninggatan i Stockholm, fast varre. Fler gatuforsaljare, patrangande expediter och turister. Man ser nastan inte affarerna for alla turister.
  • En trakigare version av NK, dock med personer som bara har i uppgift att oppna dorren for en. Har smackade man upp julgranen i borjan av november.
  • Plaza de Mayo. Sjukt mycket turister och duvor. Duvorna kan bero pa att turisterna matar duvorna och turisterna kan bero pa Casa Rosada dar Evita Peron holl sitt tal pa balkongen.

Puerto MaderoJag tycker att det har ar ett jattekonstigt omrade. Det ar helt nybyggt, superflott men kanns helt onaturligt. Har finns i princip bara rika turister, Hilton-hotell och liknande.

Ekonomi
Bensin: 4 kr/liter
Ol: 4 kr/liter
Vin: 20 kr/flaskan
Biobesok: 25 kr
Internet: 3 kr/timme
Buss: 1,60 kr/resa
Tunnelbana: 1,40 kr/resa
Taxi: 20-30 kr/resa

Mat
Man ater sjukt mycket kott i den har staden, annu mer an jag hade vantat mig. Alla verkar overens om att kottet ar av enastaende kvalitet. Klassisk streetfood ar, forutom kottbit i brod, empanadas; degknyten med vad som helst i, t ex ost och gronsaker. Jattegoda! Jattemanga i stan har europiskt urpsrung sa exempelvis den italienska maten ar ocksa super. Dock ar man lite mesig nar det kommer till att krydda maten. Det heta forutom te och kaffe ar mate. Alla dricker det hela tiden. Det smakar som beskt te och tydligen flera ganger starkare an kaffe.
T. v: Argentisk mataffar. Har kan man kopa vin for 5 kr/flaskan men genomsnittet ar runt 20 kr/flaskan.
T.h:
Mateutrustning; kopp, termos med hett vatten, vaska att bara allt i. Jag som var imponerad av folk som tar med kaffetermos till universitetet...


Sophantering
I de flesta avseende ar Buenos Aires, i alla fall enligt min uppfattning, minst lika utvecklad som vilken stad i vast som helst, men inte inom vissa omraden. Ett sadant ar sophanteringen. Det gar inte att sopsortera utan man slanger allt i samma pase som man sedan staller ut pa trottoaren under vissa tider pa dygnet. Pa kvallarna kommer fattiga personer och oppnar pasarna och tar flaskar, kartong och annat som de kan salja till nagot sopstalle. Det ar inte sa kul att se personerna som graver igenom soporna helt utan handskar eller skyddsklader. Ofta ar det hela familjer med sma barn. Sen kommer en sopbil och plockar upp reestrena av soporna.

Hundarna
Det ar lite fler herrelosa hundar har an i andra storstader men de gor vanligtvis ingen skada (forutom nar det nodvandigtvis maste skalla utanfor mitt fonster om natterna). Nagra hundar har halsband och en del jag har traffat har haft en teori om att de inte ar herrelosa utan att fungerar ungefar som med katter hemma. Man slapper ut dem pa morgonen och sa kommer de hem igen nar de ar hungriga. Det finns ocksa paseaperros, professionella hundrastare. Jag vet inte om jag kopplar till nagon tecknad film eller nat, men jag tycker att det ser himla roligt ut. Jag har sett en person ga runt med tio hundar – i tio olika storlekar och som vill at tio olika hall.

En av BA:s jyckar som inte ar lyckligt lottad nog att fa en professionell hundrastare men han verkar ganska nojd anda.

Okej, ar Buenos Aires vart ett besok? Jo, absolut.

måndag 19 november 2007

Demonstrationerna

I Buenos Aires ar det demonstrationer var och varannan dag och det ar lite klurigt att fa ett grepp om vad man egentligen demonstrerar emot. Sa har kan det se ut utanfor Buenos Aires motsvarighet till kommunhus:

Demonstrationerna verkar inte vara valdsamma och jag har aldrig sett nagra polisingripanden. Dock tanker den naive turisten forskrackt; “De skjuter, ta skydd!”, nar demonstranterna smaller smallare. Eh, ja.

Nar jag fragar personalen pa skolan vad demonstrationerna handlar om, rycker de pa axlarna och sager: “De som ar arbetslosa demonstrerar, de som har arbete demonstrerar – alla demonstrerar.” De menar att det ar som havsbrus, efter ett tag vanjer man sig och hor det inte langre.

En dag motte jag en valkladd (ungefar som en svensk tagkonduktor), bastant herre fran Ungern brevid demonstrationstaget. Samtalet inleddes med att jag fragade om han var harifran. Det tror jag att han tog som en forlampning. Han var mycket noga med att klargora att han var europé. (Jag sjalv tar det forstas som varsta komplimangen varje gang jag misstas for en argentinska.)

Ungraren var kanske inte demonstrationernas framste anhangare. Tank er ungersk brytning: “Peronistas demonstrating against peronistas!”. “It is the craziest country in the world!”. Det far nog ses som en overdrift.

Nar jag promenerade hem samma dag mottes jag av stillastaende trafik pa vagarna. Hundratals stillastaende taxibilar, bussar och annan yrkestrafik. Jag gillade det! Det var tyst, mindre avgaser (staden gor inte riktigt ratt for namnet bra luft-staden), jag hade inte hjartat i halsgropen nar jag korsade de attafiliga vagarna, lila blommor svavade i luften. Ja, det var nastan en idyll. Det enda som saknades var klamkack musikalmusik i bakgrunden.

Mina lagenhetskompisar berattade att taxiforarna strejkade eftersom det ska inforas en lag som gor det svarare att fa forarlicens. Aha! Dock forklarar det inte varfor aven bussar, sopbilar och annat stod stilla…

Stillastaende taxibilar:
Stillastaende bussar:
Stillastaende poliser:

fredag 16 november 2007

Spanskan - del 2

Oj, tiden gar fort! Nu har jag pluggat spanska i tva och en halv vecka och nasta vecka blir nog den sista. Det trevligt har pa skolan. Vi har fatt en ny larare, Maru. Hon ar lite mer temperamentsfull an var forra larare och har en kortare startstracka innan hon staller sig upp och gestikulerar for att forklara nagot men jag tycker att hon ar jattebra. Vi har ocksa blivit tva till i “klassen”.

Skolan.

Var grupp: En britt, en brittiska, en amerikanska, jag bakom kameran och var larere Maru med langt har.


Vi lar oss alltsa argentisk spanska. For dem av er som last spanska sa ar skillnaderna bland annat att vi bojer verb annorlunda i du-form (“tú eres” blir t ex “vos sos”) och uttalar “ll” som “sch”. Min teori ar att allt som liknar matte ar roligt och darfor gillar jag system, logik och grammatik bast inom sprak. Maru ar dock inte alltid lika entusiastisk over mina jamforelser mellan spanska och matematik. “Dessa ingenjorer”, suckar hon.


Det ar otroligt hur mycket friare man kanner sig bara man kan grunderna inom ett sprak! Nu ar det kul att spontantprata med alltifran servitorer till sakerhetsvakter. Det tyckte jag inte de forsta dagarna.


Jag ar ocksa mycket nojd over att folk pa gatan kommer fram och fragar mig saker. Det maste betyda att jag smalter in perfekt. Som Maru sa: “Ja, du kan tas for en ickegringo (gringo = den inte helt positiva benamningen pa turister i Sydamerika) - tills du borjar prata”. Mm, jag ar inte lika nojd over att folk inte verkar vilja ha min hjalp nar de marker att jag inte ar harifran. Halla, jag skulle faktiskt kunna gora en ganska kvalificerad gissning om vilken tunnelbanelinje de ska ta.


Det har varit ganska kallt i stan de senaste dagarna, 10-15 grader tror jag. Det ar tydligen inte normalt for november. Jag tycker inte att det gor sa mycket, man orkar mycket mer nar det inte ar tokvarmt.


Imorgon star valet mellan en tur till stadsdelen Palermo eller att forsoka planka in pa VM-kvalmatchen mellan Argentina och Boliva. Det kanske far bli Palermo. Pa sondag ska jag och tva kompisar fran skolan till staden Tigre utanfor Buenos Aires. Om vi lyckas hitta varandra pa en tagstation i andra anden av stan pa sondagmorgon. De har ingen fungerande mobil. Det ar som en snabbtripp tillbaka till nittiotalet. Hur samordnade man saker innan man hade mobil?

måndag 12 november 2007

Ett hembesok


Har ar den fina lagenheten som jag har turen att fa hyra ett rum i under min tid i Buenos Aires. Utsikten fran koksfonstret ar kanske inte slaende vacker men lagenheten ar toppenbra. Titta bara pa fargkombinationen; gront, brunt, orange! Jag tror att jag och Elina och Pablo tanker valdigt lika nar det galler inredning…

Jag bor i rummet med gron vagg. Min favoritpryl ar den roda lampan. Elina och Pablo var bortresta i en halv vecka och lamnade mig kvar. Jag ar tydligen en sadan okand person som man vagar lata husera fritt i sin lagenhet. Det innebar att jag kunde ta mig sadana friheter som att breda ut alla mina saker (min spansk-svenska ordlista, mitt ovningshafte och min blackpenna) over hela arbetsbordet. Javisst. Ordlistan fyndade jag har i Buenos Aires. Otroligt. Notera aven mina sandaler brevid stolen. De ar ungefar 1000 ar gamla, har varit med pa nastan varje resa och ar min sunkigaste agodel, overhuvudtaget.

Det enda jag har att klaga pa vad galler lagenheten ar att isoleringen ar av modell obefintlig. Vem installerar flera meter hoga fonster med bara en glasruta? Vad sager energipolisen om det?

torsdag 8 november 2007

Buenos Aires och farorna - topp tre

3. Kriminalitet
Buenos Aires ar en av de sakraste storstaderna i Sydamerika men viss kriminalitet existerar forstas. En av snubbarna har pa skolan blev overfallen och forlorade sin klocka haromdagen. Kanske berodde pa att han brot mot en av huvudreglerna for sakert resande: Se inte rik ut. Han ser mycket rik ut.

Jag upplever Buenos Aires som en valdigt saker stad. Det ar inga problem att ga omkring sjalv, inte ens nar det ar morkt. Det ar alltid mycket folk ute, i alla aldrar. Sangdags efter bolibompa verkar inte galla for argentinska barn.

Det finns poliser i varje gathorn men jag tror inte att de ar overbelastade direkt utan de verkar mest hjalpa turister att hitta ratt. Nu och da ser man aven ett gang piketpoliser, alltsa de poliser som aven har knaskydd och skyddsvasten utanpa, sta och hanga i ett horn. Jag tror att de framst arbetar med att halla koll pa demonstrationstagen som gar genom staden varje dag. Just det, varje dag. Jag har forsokt fraga vad demonstrationerna handlar om men inte ens invanarna sjalva verkar veta riktigt.

Eftersom mitt forsok att smygfota en polis gick sadar, gjorde jag inget forsok att fotografera piketstyrkan.

2. Trasiga trottoarer
I Buenos Aires asfalterar man inte trottoarerna utan man lagger pa sma/stora plattor istallet. De ar ofta pa sniskan, trasiga eller inte dar. Man far kolla var man satter fotterna alltsa.

Okej, riktigt sa har illa ar det inte overallt.

1. El trafíco
I Buenos Aires tycker man att det ar onodigt att forlagga stora vagar utanfor staden, mer praktiskt att ha dem mitt i stan. Rod/gron gagubbe finns ibland, annars far man lasa biltrafikljusen for att se vilka bilar som har rott.

Det ar inte bara pa de stora vagarna som man maste vara uppmarksam. Aven pa de sma gatorna ar det bussar och bilar overallt, hela tiden. Och de kor med sydamerikanskt temperament. Titta hoger, vanster och hoger igen innan du korsar vagen.

I den har korsningen har jag redan sett en buss+bilolycka handa. Inget farligt, resulterade bara i en buckla pa bilen och en upprord busschauffor. Dock fick korsningens uttrakade polisman antligen nagot att satta tanderna i. De svartgula bilarna ar taxibilar typiska for staden.

lördag 3 november 2007

Buenos Aires och spanskan

Det forsta som hande forsta dagen pa sprakskolan var att jag traffade tva svenskar – fran Uppsala. Hrm. Men de verkar trevliga och jag stod emot instinkten att vilja byta skola.

Nu har jag betat av tre dagars spanskastudier á 4 h (vilket den kvicke lasaren far till 12 h totalt). Jag och en amerikansk tjej, Cori, utgor en grupp. Det ar helt optimalt eftersom jag betalar gruppris fastan det nastan ar som privatlektioner. Var larare heter Vera och ar mycket bra. Eftersom vi bara ar tva personer blir man verkligen tvungen att prata hela tiden och svara (las; gissa) pa alla fragor. Eftersom Vera i princip bara pratar spanska med oss, ar saker ibland ganska oklara. Nar man ar som trottast, framat fjarde timmen, hander dessutom det som inte far handa – de gamla tyska orden ploppar upp i hjarnan. Tva dagar i rad har det slinkigt ut ett “und” vid helt fel tillfalle. Jag maste fa ett stopp pa det.

Men det gar trots allt framat med raska steg. Jag forstar nu ganska mycket av det folk sager och kan stalla enklare fragor. Sen ar det en annan sak att jag bara forstar det jag far som svar ungefar halften av gangerna och nastan aldrig den fojldfraga som, ve och fasa, kan komma. Men jag jobbar pa det.

Pa mandag ska vi fa en ny larare. Eftersom jag och Cori inte tror att det kan finnas en annan larare i detta land med lika mycket talamod som Vera, ar vi inte helt entusiastiska over det som komma skall, men vi hoppas pa det basta.

I ovrigt ar allt bara bra. Det ar ungefar som en varm, svensk sommardag i BA nu och eftersom jag aven packade med den svenska negativiteten kan jag inte lata bli att gora uttalanden som; “Ett par grader svalare hade ju faktiskt varit trevligt...”

Mina lagenhetskompisar, Elina och Pablo, ar jattetrevliga. Elina jobbar som dansare och Pablo ar byggnadsarbetare (tror jag). De ar mina ivrigaste supportrar och skiner upp varje gang jag far till en mening pa spanska. De kan dock aven en del engelska.

Imorgon ska jag aka pa utflykt till nagot marknads-/handarbets-/farmliknande med nagra fran sprakskolan. Det verkar turistigt och jag ar mycket skeptisk.